Mon cherie <3

Det känns så tomt utan dig,min söta gulliga morfar alltid så givmild, alla tyckte om honom, har aldrig hört att någon inte tycker om honom. Han va verkligen världsens bästa morfar men igår kom änglarna och hämta honom men det var för hans eget bästa, cancer hade spridit sig och han orka inte kämpa mer, så i helgen sluta han med medicinen och hjärtmedicinen är den viktigaste nästan av alla, men han kände att han inte orka mer och det förstår jag han har haft ont i 3år..Mamma var därute och hon berätta att hon hade hållt honom i handen o kolla hela tiden på bröstkorgen om han andades men halv två så sluta han andas.. :( Vi såg att han blev dåligare men man vill inte inse det man tror på hoppet fortfarande..När mamma kom in igårmorse visste jag det direkt varför skulle hon komma in till mig på en ledig dag kl 8..så jag mamma å min bror åkte ut till boendet han har bott på nu i exakt 2 veckor och de va exakt 4 veckor på sjukhuset..Jag ville se honom jag visste att jag kommer aldrig förstå att det är sant annars, men jag bröt ihop helt så fort jag såg honom, jag ville inte att det skulle vara sant :( jag har aldrig sett någon död människa innan så min bror tog ut mig för jag visste inte vart jag skulle ta vägen..vill aldrig mer förlora någon det gör så ont..men min morfar har inte ont längre och det är de som är det viktigaste.. Men jag ser inte riktigt hans ansikte som jag såg igår utan jag ser han ligga där i sin fina skjorta med hans vanliga ansikte..glad som alltid..dom hade gjort så fint inne i hans rum tänt ett ljus o lagt blommor.. Jag förstår nog inte de än :( Livet är så orättvist, varför ska cancer finnas jävla skiiiiiit... :( fick vara hemma från jobbet idag men måste gå imorgon för vi har en ny som ska börja o mkt att göra antar jag.. Orkar inte :( vill inte...Han blev nästan 79 nästan som han egen mamma hon dog 6dagar efter hon blev 79.. Igår när jag skulle sova kändes de som han var där och sa godnatt, kändes som om jag inte var ensam i rummet faktiskt..samtidigt när de kändes skönt blev jag lite rädd oxå.. jag tror han kommer till att hälsa på mig snart berätta hur han har det..i en dröm kanske.
Önskar att han inte hade behövt lida så mycket bara, men han har de mycket bättre nu de vet jag men det gör så ont i våra hjärtan :(
Min pappa ringde igår å fråga om han å min syster fick komma hit så dom kom hit och vi prata kändes riktigt bra eftersom dom kom så bra överens när mamma å pappa va gifta..


Vila i Frid Morfar @--;---